Nu är det nog färdigrest för i sommar.
Sista färden, i så fall, gick till Riga och Lettland i ett fyra dagars långt besök hos våra lettiska goda vänner - Ivars med döttrarna Aija och Ilma och deras unga familjer.
Rigas skyline
För att få så mycket effektiv social tid som möjligt tog Ulla och jag flyget, vilket också visade sig vara billigast.
Ulla, Aija och Ilma vid stranden
Liksom vid tidigare tillfällen blev det ett härligt besök.
Riga är nämligen en fantastisk stad med sina vackra trähus, vilka nu, efter tidigare års svåra förfall, åter börjar renoveras till sin ursprungliga nivå.
Snickeridetaljer på husfasad.
Det är säkert inte känt för alla heller, att Riga stad har status av European Heritages, just mängden av vackra trähus och rika Jugendbebyggelse i övrigt.
Riga är således en till Sverige närliggande grannstad med stort kulturellt värde och som är väl värd många besök och besökare. Dessutom är här ett oehört rikt utbud av musik på vartenda torg och i varenda krog. Det är underbart helt enkelt, för att inte tala om det egna ölet (öl - Alus)! Något sådant är vi inte bortskämda av på svenska krogar, tycker jag.
Lettland är ett land med stor social bredd. Den rikedom som finns här och där, t ex i sommarstaden Jurmala vid Rigabuktens härliga strandstrand, där den vackra tallstrandskogen är fylld av otroliga sommarhus, vilka oftast är bebodda och ägda av ryska oligarker, står i stor kontrast till en överraskande djup fattigdom och misär.
Kontrasten mellan rikt och fattigt är mycket slående och märklig är den mix av de båda ytterligheterna som man överallt noterar så tätt intill varandra.
Naturen är ganska "sydsvensk" men med små avvikande accenter.
Lettland är ett platt land till skillnad från Sverige och vilande på sand. Tallskogarna och myrarna är "eviga", med mängder av Melenes - blåbär och Gailenes - kantareller.
Storkar ser man lite överallt och från hustaken sjunger de svarta rödstjärtarna. Floran är också rik, innehållande arter som är utestängda från oss av Östersjön och detsamma gäller insekter och annat liv också.
Fågelsjön Engure.
Den här gången hann vi även med ett kort besök vid fågelsjön Engure alldeles väster om Rigabukten. Engure är en "syskonsjö" till Tåkern och Tåkerns fältstation har en egen fond för insamling av medel för att hjälpa till med forskning och förvaltningen här. Många av Tåkerns medarbetare har besökt Engure och till slut blev det av även för mig.
Fyra dagar går fort och nu ser vi redan fram emot nästa gång. Men innan dess hoppas vi förstås på att våra lettiska vänner får möjlighet att åter hälsa på hos oss. Utbyte förnöjer.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar