måndag 14 juni 2010

14 juni - Don´t shoot the messenger

.
Det ligger nära till hands att man ibland låter irritation leda till tokiga tolkningar.
Så till exempel har jag och många andra "miljövänner" länge med fog sett illa på det som händer i våra ängs- och hagmarker med att hundloka med flera så kallade "trivial-arter" tar över. Kirskål, skräppor, nässlor är andra "oönskade" växter som etablerar sig i bevarandevärda biotoper, sprider sig snabbt över ytor av känslig natur och slår ut "viktigare" arter.
Häromdagen presenterades dessa åsikter under en guidning där jag själv var åhörare: Hundlokan kallades - en oönskad art.
Helt plötsligt såg jag det hela från ett annat perspektiv. Ibland är det just detta som behövs för att vakna, att man hör sina egna åsikter uttryckas från ett annat håll.
.
Hundlokan blommar storartat vackert.
.
Det är ju väl, tänkte jag således, att någonting ändå vill växa och ta över när vi människor skapar oreda och utslagning genom övergödning, försurning eller förgiftning. Mitt i eländet är det är ju ändå tur att växter som hundkäx finns.
.
Det är inte en adekvat eller rationell reaktion att "mobba" arter.
Som ornitolog kämpar jag för att höja statusen på storskarv till exempel. Det står jag för! Det är en vacker och intressant fågelart, menar jag med patos, trots att många hävdar motsatsen. Skarven är också ett svar på förändrade förutsättningar: människorelaterad miljöpåverkan av Östersjön med ökad så kallad "skräpfisk-tillgång". Se där bara förresten, hur jag uttrycker det - vadå skräpfisk?
Försvarar jag skarpsillen och storskarven följer också att jag vill och bör försvara även hundlokan, kirskålen och nässlan.
Alla dessa är arter som gynnas av människans sätt att påverka sin omgivning. De är växter, fiskar och fåglar som bär med sig viktig information till oss. De är budbärare och det är därför galet att låta irritationen gå ut över dem enskilt; det är rent av dumt att ogilla dem som arter.
Vi måste lära oss att skilja på orsak och verkan. Så måste även jag fortsättningsvis.
.
Don´t shoot the messenger.
.
.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar