Två konstinstitutioner lockar Ulla och mig idag
Efter dagar med visst missmod och likgiltig matthet blir vi sugna på något nytt och spännande, Ulla och jag, så vi bestämmer oss snabbt och enkelt för att åka till Norrköping en sväng; konstmuséet där lockar en smula och så får det bli.
Förutom att få en allmän överblick ger vi oss ordentligt med tid till att uppleva Erik Pausers videoinstallation "Fiendens ansikte". En resa till Vietnam med återblickar på det "Amerikanska kriget", som det kallas där, tolkade av medverkande människor från folket och dess kamp.
Som alltid i sådana här sammanhang blir min förundran minst lika stor och överraskande av att känna igen mig som människa i dessa olika ansikten, som över de minnen som berättas och öden som blev. Vad jag menar, men kanske har svårt att uttrycka, är att vi ju är så lika vi människor, varän vi bor och lever och nästan oavsett om vad vi har varit med om - fast där förstås måste jag visa stor ödmjukhet inför världens orättvisa, som således inte har drabbat mig jämförbart på något sätt.
Vid Konstmuseet i Norrköping får man parkera gratis som besökare om man säger till i kassan! Bra!
På hemvägen svänger vi in till Linköping för att vara med om vernissage på Passagen. En ung italienska,Chiara Albertoni, visar vackra oljemålningar med detaljer från det lilla ekologiska livet i extrem närbild. Ett fantastiskt pysselmåleri i storformat, så fotoralistiskt och "pedantiskt" att jag överraskas och kanske samtidigt undrar lite i det tysta om varför, vadan & varthän.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar