En väldig mängd koltrastar är kvar i bygden. Överallt finns de. I trädgårdarna, under fågelborden och i skogskanten. När rönnbären tagit slut och andra trastarter har dragit vidare mot söder förlitar sig koltrastarna på människors omsorg.Jag känner personer som köper äpplen för runt hundra kronor i veckan. Själv är jag inte riktigt där, men nästan.
Det gäller att klara fåglarna genom snålvinterns nålsöga. Man får inte ge upp nu. Det kan vara nära.
För två år sedan i mitten av februari var våren nämligen redan här med lärkor, tofsvipor och tutande rördrom vid Tåkern. Men, sånt känns det här året väldigt långt borta ännu. (Kika gärna bakåt i min dagbok - http://www.gebbe.com/dagboksintro.htm )
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar